Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Nu har det gått några veckor sen vi kom hem från Indien. Veckan efter vi kom hem mailade jag till Amerikanska skolan för att höra hur det hade gått för storasyster på engelska testet. Good news…testet resulterade i att hon räknas som en ”native English speaking”. Helt otroligt kul! 🙂 Va stolt man blev. Vår lilla tjej som bara läst engelska i 1,5 år. 🙂 Detta betyder att hon hamnade rätt bra i prioriteringen, men räknas fortfarande inte som en amerikan. Skolan kunde inte ge oss någon typ av garanti, vilket betyder att vi tackar nej till detta spännande äventyr.:-( Lite synd, men allt måste verkligen fungera för HELA familjen om man ska göra en sån här flytt.

Nu får vi se vad som händer. Just nu känns det som om vi har det ganska bra i Älmhult…trots att jag saknar närheten till shopping och även till ett riktigt sjukhus. Trodde nog aldrig att jag skulle säga detta, men det är faktiskt så det känns. Däremot kanske vi funderar på ett annat typ av boende om vi bestämmer oss för att satsa på det här. Fortsättning följer. Wow! Vilken händelserik månad det har varit!

New Dehli, Indien

Nu är vi tillbaka på svensk mark, och vilken resa!!! 🙂

När vi åkte till Dehli var barnen super-duktiga. Jag vet t.o.m. att storasyster sa att hon ser fram emot flygresan mer än att åka till Dehli. Väl i Dehli, kl 8.00 måndag morgon, var alla jätte trötta. Vi hade bokat in ett besök på Amerikanska skolan kl 13.00, så det var bara att vila så gått det gick för att vara lite alert när vi väl kom till skolan. Skolan verkar vara en jätte bra skola. Trevligt område, bra standard, trevlig personal, inga läxor, lite ”after school activities” m.m. Det ända som skulle vara en issue är att det verkar vara rätt svårt att komma in. Alla amerikanska elever går före i kön…och de har ingen deadline utan kan komma en vecka innan skolstart. Suck! Detta var inte så kul att höra. 😦 Eftersom det var svårare för storasyster att komma in i hennes klass (fler i kö) kunde de erbjuda att hon fick göra ett engelska test för att se vilken engelska nivå hon låg på. Detta skulle isåfall kunna hjälpa henne upp i kön…om hon nu skulle ligga på en bra nivå i engelskan. 🙂 Den andra skolan vi besökte var den Brittiska skolan. Den hade inte alls samma standard och lokalerna var alldeles för trånga. Kändes inte som ett alternativ.

Förutom skolorna gick vi också på ett antal hus/lägenhetsvisningar, kollade shopping malls och olika klubbar (där man kan ha tillgång till gym och pool). Trots att Dehli är en miljonstad var det väldigt grönt och inte alls så många höga byggnader som man kan tro.

Hur fixade barnen en sån här typ av resa då?! Jo, de första dagarna var rätt jobbiga för dem, mycket pga tidsomställningen (4,5h). Onsdagen var nog den bästa dagen. Dels hade de kommit på att de inte behövde följa med på alla husvisningar, utan kunde sitta kvar i bilen och spela på våra telefoner. Vad skulle man göra utan våra IPhones?! På kvällen sen var vi hem till en svensk familj som flyttade dit förra året, och hade allt relativt färskt i minnet hur de upplevde den första tiden. De hade 2 barn som storasyster och lillebror hade jätte skoj med. Det var en jätte trevlig kväll för oss alla. Dels var det kul att höra vad de tyckte var bra resp dåligt, och dels för att bara få ett litet andrum från det späckade schemat + att barnen också fick leka lite. 🙂

Torsdagen och fredagen blev inte riktigt lika fullspäckade, utan vi hann t.o.m. att turista lite. 🙂

Så vad tyckte vi? Jag hade ganska stora farhågor om maten innan vi åkte, men även undertiden vi var där. Kände inte riktigt att vi skulle ha tid att vara magsjuk. Annars var det rätt likt Vietnam på många sätt, förutom fler bilar i Dehli. En annan sak som var väldigt trevligt var att det är årstider i norra Indien. Det är inte lika varmt hela tiden. Nu när vi var där var det ca 5 grader på morgon och mitt på dagen ca 20 grader. Vi kan absolut se oss leva i den här staden, men det förutsätter att allt funkar med skolan.

Lördag morgon åkte vi hem. Hej då Indien för denna gång! Då väntade en 17 timmar resa framför oss…

För en vecka sen påbörjade vi vaccineringen inför vår resa till Indien. I vanliga fall betyder ju vaccinering spruta, vilket får lillebror att känna PANIK. Vi pratade om det flera dagar innan vi skulle ta den/de. Allt kändes jätte bra, och när vi kom dit fick vi verkligen en glädjande nyhet. De som stod på schemat var följande:

Twinrix (Hepatit A och B), Tabletter (för Tyfoidfebern), Dukoral (för magen)

Eftersom vi redan hade tagit Twinrix (3 omgångar) tidigare behövde vi ”bara” ta tabletterna och Dukoral (tas som dryck). Alla var nöjda och glada när vi gick därifrån. När vi sen senare på kvällen skulle ta de olika vaccinerna var det lite med varierat resultat. Storasyster var jätte duktig både att dricka och ta tabletten. När det var lillebrors tur gick det trögt med drickan. Smuttade lite, tog lite vatten, smuttade lite till osv. Och ännu trögare med tabletten. Det tog nog en halvtimme för lillebror att svälja den. Jag la in tabletten i munnen, han drack lite vatten, lutade huvudet bakåt och svalde…bara vattnet. Detta gjorde han några gånger tills tabletten av misstag ”ramlade” ner i strupen. Han hostade till och den var nere. 🙂 Två dagar efter skulle vi ta nästa tablett. Självklart ville han göra på samma sätt som tidigare, eftersom den faktiskt åkte ner då. Hur sätter man en tablett i halsen med flit?! Hm! Kändes inte helt rätt. Vi försökte några gånger, men sen kändes det som om vi fick komma på en plan B. ”Ok, jag lägger in tabletten i din mun. Du dricker lite vatten. Lutar huvudet bakåt och gör ett gurglande ljud (för att forma tungan så tabletten åker bakåt) och sen sväljer du.” ”Ok, så gör vi mamma.” Å DET FUNKADE!!! 🙂 Igår var det den tredje och sista tabletten och då var det inga problem. Skönt!

Om en vecka åker vi. 🙂

Look and see

Idag har det hänt nåt jätte spännande. Det har blivit klart med att vi ska få åka på ”look and see” till Indien. Iiiii!!! Känns jätte pirrigt, nervöst, läskigt, kul och helt ofattbart. Tänk om allt känns jätte bra där så det blir att vi flyttar. Hjälp!!! Ska vi verkligen ge oss in på detta igen? Det var ju trots allt inte så länge sen vi flyttade hit till Älmhult. Men å andra sidan är det ju detta vi verkligen vill.  När vi berättade för barnen idag var det ingen som jublade precis. Helt plötsligt fick man nåt att verkligen tänka på. Super spännande! 

God Jul! Gott Nytt År! Och god fortsättning. 🙂

Nu har det redan hunnit gå ett halvår till. Tänk va tiden går så mycket fortare när man jobbar än när man bara är hemma. Ibland kan jag längta tillbaka till den tiden jag var hemma. Jag hade ju trots allt fått lite rutiner + att jag fått fantastika vänner. Det har ändrats lite nu när jag börjat jobba…inte att mina vänner är fantastiska…utan snarare att vi inte träffas lika ofta längre. Jätte tråkigt! Om det är nåt nyårslöfte man ska ha kan det ju vara att träffa dessa vänner mer, som lunch t.ex. 🙂

Vad har mer hänt på detta halvår, jo jag har fått förlängt på min temporära anställning till 31 augusti. JIPPII!!! 🙂 Det känns jätte bra, då kan man helt plötsligt planera lite mer. Jag känner verkligen energi i det här jobbet, och jag tror att jag kommer utvecklas åt det håll jag vill åt. I början kändes det lite tungt. Nytt ställe, nya arbetsuppgifter och nya kollegor. Jag vill bara kunna allt på en gång!!! Nu känns allt mycket bättre när man kommit in i det man ska göra lite mer, och att man lärt känna kollegorna lite mer.

Nåt annat som jag har ägnat mycket tid åt är stickning, quiltning och sy. Super kul! Det är verkligen nåt som får mig att glömma tiden helt. 

Barnen har kommit in i en ny fas. Storasyster känns verkligen stor, och det är jätte mysigt att prata med henne och höra hennes tankar om saker och ting. Lillebror har också blivit stor och förståndig. Han är vår lilla polis här hemma. ”Mamma, man får inte göra så.” ”Mamma, hon gjort si och så.” När man kommit hem från en dag på jobbet finns inget mysigare att sätta sig i soffan med två gosiga barn runt en. Mys! 🙂

Oj va tiden går fort när man jobbar. Nu har jag hunnit jobbat klart på IKEA varuhuset och har jobbat en vecka på IKEA of Sweden.

Jag hann vara 3,5 månader på varuhuset och har lärt mig så mycket; alltifrån systemen, inventering, uppackning av produkterna, säljstyrning och kommunikation. Sist men inte minst har jag haft helt fantastiska kollegor. De kommer jag verkligen sakna. Jag har inte kännt en enda dag att jag inte vill gå till jobbet. Självklart kom det en och annan tår när jag slutade förra veckan. 😦

Nu denna veckan har jag börjat på en tjänst som är en 6 månader projektanställning, men som från början var en fast tjänst. Jag är jätte glad för att ha fått in en fot, men det känns samtidigt lite tråkigt att de fortsätter att söka en person till den fasta tjänsten pga att de vill ha en lite mer senior person där. Jag känner iallafall att jag kan bidra med en hel del, vilket känns super. 🙂 Men i bakhuvudet finns ändå tanken på vad som kommer att hända efter dessa 6 månader. Jag vill verkligen inte bara hoppa från den ena temporära tjänsten till den andra. Det känns lite jobbigt också att jag ska behöva fortsätta söka jobb. Jag har ju trots allt inte en fast tjänst än, och 6 månader kommer att gå fort. Förhoppningsvis kommer jag komma in i jobbet något sådär innan semestern, och då kanske min chef iallafall kan ge någon indikation på vad hon tror det kan leda till. Hoppas, hoppas, hoppas!!! 🙂

Hur har det gått för barnen då?! Jo för storasyster går det jätte bra. Hon hänger med bra i skolan och snart har hon bättre engelska än jag. Lillebror har det ju gått lite trögt med, men sen jag började jobba på varuhuset (dvs han har varit där längre dagar) har hans engelska förbättras jätte mycket. Nu ska ha t.o.m. börja lära sig att läsa lite. Han säger också själv att det är mycket roligare när han får vara där längre dagar och leka med sina kompisar. Jätte kul!

Första veckan avklarad

Då har man jobbat sin första vecka på 8 månader. Helt otroligt att det gått 8 månader sen jag jobbade sist. Tiden går verkligen fort!!! Jag kan ju också berätta att det verkligen känns. Första veckan har varit super kul, frustrerande och energikrävande.

Kul – att äntligen komma igång med jobb. Lära sig allt nytt och se hur allt fungerar. Kunna hjälpa kunder. 🙂

Frustrerande – att vara beroende av andra. Att vara osäker på så mycket, vilket man inte är när man varit på ett ställe ett tag. Att inte kunna hjälpa kunder så som man skulle velat göra egentligen.

Energikrävande – att ta in allt nytt. Träffa och lära känna alla nya människor, och förklara hela min situation. Sist men inte minst, GÅ HELA DAGARNA!!! Jag har varit helt slut både i huvudet och kroppen på kvällarna. Jag hoppas att den delen kommer att bli bättre nästa vecka.

I början av den här veckan ringde jag om tjänsten som jag var på intervju på innan jul. De var då mitt uppe i alla intervjuer. De hade fortfarande 5st kvar att intervjua, men jag var ”fortfarande med i bilden” vilket känns jätte bra. 🙂 Det kommer nog ta några veckor till innan allt blir klart med den tjänsten.

Allt har ju varit nytt för barnen den här veckan också. Det har märkts tydligt. Lillebror har somnat i soffan nästan varje kväll och storasyster har också varit jätte trött. Men det som känns jätte bra är att båda två tycker att det varit kul att vara längre på dagis/fritids, och det känns verkligen hur bra som helst. Är barnen glada är vi föräldrar glada…hur trött man än är. 😉

Hur tycker jag att allt är i allt virr-varr då?! Jag tycker att det är jätte kul att faktiskt fått chansen att få lära mig varuhuset under en tid nu, men å andra sidan vill jag ju inget hellre än att få en fast tjänst. Skulle jag nu veta att jag fick den här ”Kemi-koordinator” tjänsten ser jag ju att ju längre tid jag kan jobba i varuhuset, desto mer fördel kommer det att vara för den tjänsten. Skulle jag nu inte få den tjänsten kommer det kännas mycket tungt. Då kommer vi nog behöva ta till plan B, dvs börja söka jobb norröver och flytta tillbaka. I den tanken är jag ju ganska kluven också. Vore helt fantastiskt att flytta närmare alla man umgicks med tidigare, men också jätte tråkigt eftersom våran plan att jobba utomlands kommer nog inte funka då.

Just nu försöker jag inte tänka så mycket, utan snarare njuta och lära mig så mycket som möjligt under den här varuhus-tiden. Sen får man bara hålla tummarna att det löser sig snart. 🙂